Flygbranschen är full av idéer som verkar självklara på ritbordet men möter en helt annan verklighet på flygplatsen eller ombord. SAS historia rymmer flera sådana försök.
Några låg före sin tid, andra drabbades av olycklig tajming eller fungerade helt enkelt sämre i praktiken än i teorin. Här är fem innovationer som förtjänar att bli ihågkomna – även om de inte överlevde.
Ämnet behandlas även i Chatflights podcastavsnitt 5 SAS-innovationer som inte gick vägen.
4,6 betyg iOS och Android
När SAS Smart Pass lanserades 2011 var ambitionen att göra flygresan smidigare från incheckning till ombordstigning. Lösningen bestod av en liten NFC-bricka, utformad som ett klistermärke som kunde fästas på mobiltelefonens baksida.
Smart Pass skickades inledningsvis till medlemmar på EuroBonus Guld- och Pandionnivå. Genom att blippa brickan vid flygplatsens olika kontaktpunkter skulle resenären kunna identifiera sin bokning vid bland annat incheckning, säkerhetskontroll, lounge och boarding.
Idén var tilltalande: samma fysiska bricka skulle följa resenären genom hela flygplatsen. Problemet var att infrastrukturen inte var fullt utbyggd och att bokningen inte alltid dök upp när brickan användes. En lösning som skulle minska friktionen kunde därmed skapa ett nytt osäkerhetsmoment.
Samtidigt utvecklades mobiltelefonerna snabbt. Mobila boardingkort, QR-koder och tjänster som Passbook och Apple Wallet blev mer standardiserade och kostnadseffektiva. Smart Pass levde kvar i ungefär fem till sex år och tycks ha försvunnit omkring 2016–2017.
En fullservicelounge kräver både utrymme, personal och ett tillräckligt stort passagerarunderlag. På regionalflygplatser med många frekventa inrikesresenärer försökte SAS hitta en enklare lösning.
SAS Café Lounge lanserades 2015 och fanns bland annat i Trondheim, Tromsø, Ålesund, Luleå och Malmö. Loungerna var obemannade och erbjöd arbetsplatser, eluttag, wifi, kaffe, juice, frukt, bullar och kakor. Alkohol och läsk ingick inte.
Miljön var enklare än i en traditionell lounge. På vissa flygplatser bestod den av en glasad yta i närheten av gateområdet. Det gav ett lättillgängligt utrymme, men också en mer exponerad känsla än vad många förknippar med en lounge.
Konceptets största utmaning kan ha varit resenärernas beteende. En van inrikespendlare anländer ofta nära avgång och går direkt genom säkerhetskontrollen till gaten. Om det bara återstår några minuter före boarding blir en kaffe och en bulle sällan tillräckliga skäl för ett extra stopp.
Luleås Café Lounge stängde omkring 2018. Anläggningen i Malmö stängde under pandemin och öppnade inte igen, medan de sista norska enheterna tycks ha försvunnit 2022–2023. SAS förklaring var få besökare och en prioritering av resurser till befintliga lounger.
År 2014 lanserade SAS en direktlinje mellan Stavanger och Houston. De två städerna hade starka kopplingar till oljeindustrin, och tanken var att fånga tjänsteresenärer som värderade en direktresa högre än ett billigare alternativ med byte, exempelvis i Amsterdam.
För rutten hyrde SAS in en Boeing 737-700 från ett schweiziskt bolag. Flygplanet var redan konfigurerat enbart med business class, med en 2–2-kabin och angle-flat-stolar. Produkten var inte den modernaste, men låg ungefär i nivå med SAS långdistansprodukt vid tiden.
Affärsidén var tydlig och nischad. Tajmingen blev däremot mycket olycklig. I nära anslutning till lanseringen föll oljepriset kraftigt, samtidigt som oljeindustrin började hålla hårdare i sina resebudgetar. Det betalningsstarka underlag som rutten byggde på försvagades därmed.
Mot slutet gick det att hitta resor i business class för omkring 10 000–11 000 kronor. Priserna gjorde linjen populär bland bonusentusiaster, som använde den för så kallade mileage runs. Det var dock inte den kundgrupp som ursprungligen skulle bära satsningen.
När SAS avskaffade europeisk business class 2013 infördes SAS Plus. Några år senare, omkring 2016–2017, förändrades även måltidsserveringen. Den tidigare kalla trerättersmåltiden ersattes av en kubformad förpackning med en huvudrätt.
Förpackningen hämtade inspiration från stilrena teknikförpackningar och kinesiska takeaway-boxar. Ett mål var att passageraren skulle kunna äta med ena handen och använda telefonen med den andra.
I praktiken var måltiden staplad i lager, vilket gjorde den besvärlig att komma åt. Besticken var dessutom för korta i förhållande till förpackningens djup. Samtidigt försvann bröd, förrätt och den tidigare desserten. En matig muffin och senare praliner eller chokladboll serverades som separata inslag.
Kritiken handlade därför både om mindre mat, mycket förpackningsmaterial och en utformning där formen verkade ha fått större utrymme än funktionen. En senare version använde brunt papper och mindre plast, men även den kubformade serveringen försvann så småningom.
I anslutning till SAS Conscious Traveler-program 2023 introducerades en återanvändbar elektronisk bagagetagg. Efter att ha genomfört tio steg kunde deltagaren beställa taggen och fick även 5 000 bonus- och nivåpoäng.
Taggen skulle kopplas till SAS-appen och den aktuella bokningen. Den hade streckkoder samt ett manuellt reglage för att markera om resan gick inom eller utanför EU. Tanken var att resenären skulle kunna använda samma fysiska tagg vid flera resor i stället för att fästa en ny pappersetikett på väskan varje gång.
Utmaningen uppstod när lösningen lämnade sin hemmamiljö. Personal och bagagehanterare utanför Skandinavien kände inte alltid igen taggen, och det förekom uppgifter om försenat eller felsorterat bagage. Hårdplastkonstruktionen kunde också gå sönder under hanteringen.
Bagagetaggen blev kortlivad. Conscious Traveler förändrades senare och fick namnet Change Makers.
De fem satsningarna hade mycket olika förutsättningar, men en gemensam nämnare: de försökte lösa verkliga problem. Smart Pass skulle förenkla flygplatsresan, Café Lounge skulle ge regionala resenärer en statusförmån, oljelinjen skulle spara tid, kuben skulle modernisera måltiden och bagagetaggen skulle kunna återanvändas.
Att idéerna inte blev bestående betyder inte att de saknade värde. Innovation kräver en vilja att pröva sådant som ännu inte är etablerat – och då kommer vissa satsningar att falla på teknik, kundbeteende, marknadsförhållanden eller praktiska detaljer.
Ämnet behandlas även i Chatflights podcastavsnitt 5 SAS-innovationer som inte gick vägen.
Vill du chatta? Våra experter hjälper dig, ladda ner appen för iPhone eller Android och chatta med oss där. Har du en snabb fråga kan du också nå oss via Facebook Messenger.
Ladda ner appenFacebook Messenger
