Hur erbjuder man en loungeförmån på en flygplats som är för liten för en traditionell lounge? SAS svar blev Café Lounge: en obemannad och förenklad miljö för frekventa regionala resenärer.
Konceptet var kostnadsmedvetet, lättillgängligt och anpassat för en kort stund före avgång. Ändå tycks många resenärer ha gått direkt till gaten. Till slut stängde loungerna en efter en.
4,6 betyg iOS och Android
SAS Café Lounge lanserades 2015 för utvalda regionalflygplatser med betydande inrikespendling, men där passagerarunderlaget inte ansågs räcka till en fullservicelounge.
Konceptet fanns bland annat i Trondheim, Tromsø, Ålesund, Luleå och Malmö. Det skulle ge berättigade resenärer ett lugnare utrymme och några grundläggande förmåner utan den bemanning och omfattande servering som hörde till en vanlig lounge.
Den historiska behörigheten omfattade bland annat EuroBonus Guld och Diamant, SAS Plus samt Star Alliance Gold. Business class nämndes också bland de reseformer som gav tillträde. Det rör sig om dåtidens regler och ska inte tolkas som information om dagens loungebehörighet.
Café Lounge var en avskalad produkt. Utrymmet kunde bestå av ett tidigare gateområde eller en liknande del av terminalen som avgränsats med glasväggar.
Inredningen bestod av enklare arbets- och sittplatser, exempelvis höga stolar, bord och sittpuffar. Där fanns eluttag och wifi, men inte de stora fåtöljer eller den omfattande service som resenären kunde förvänta sig i en traditionell lounge.
Serveringen var också medvetet begränsad. Gästerna kunde få kaffe, juice, frukt, bullar och kakor. Alkohol och läsk erbjöds inte. Engångsartiklar av papper ersatte porslin, och eftersom loungen var obemannad fanns ingen personal som välkomnade gäster eller löpande plockade disk.
Det var alltså mer ett funktionellt väntrum med fika än en fullskalig lounge. För en kort arbetsstund eller en kopp kaffe före avgång kunde det vara fullt tillräckligt.
De glasade ytorna gjorde Café Lounge synlig och lätt att hitta. Samtidigt kunde utformningen ge en exponerad känsla. I Malmö upplevdes loungen som fräsch och snygg, men glasväggarna kunde också skapa en känsla av att sitta i ett akvarium inför övriga resenärer i terminalen.
Det har spekulerats i om den öppna placeringen passade dåligt med en skandinavisk ovilja att skylta med statusförmåner. Kopplingen till jantelag är dock en personlig tolkning, inte en belagd kundundersökning.
Ändå pekar resonemanget på en viktig skillnad mellan Café Lounge och en klassisk lounge. En traditionell lounge är ofta avskild från terminalens flöden. Här satt gästerna i en synlig glaskonstruktion nära gaten, vilket kunde minska känslan av avskildhet.
En annan möjlig förklaring till det låga nyttjandet handlar om hur vana inrikesresenärer planerar sin tid. Den som känner flygplatsen, vet hur lång säkerhetskontrollen brukar vara och reser ofta kan anlända relativt nära avgång.
Om resenären kommer omkring 45 minuter före avgång och snabbt passerar säkerhetskontrollen kan det bara återstå fem eller tio minuter innan boarding börjar. Då är det naturligt att gå direkt till gaten i stället för att göra ett separat besök i loungen.
Det skapar en paradox. Frekventa resenärer är den mest självklara målgruppen för en regional lounge, men deras effektiva flygplatsrutiner kan samtidigt göra att de har minst tid att använda den.
Kaffe och en bulle var kanske inte heller ett tillräckligt starkt skäl att ändra rutinen. Café Lounge löste behovet av en enklare statusförmån, men förmånen behövde också passa in i resenärernas faktiska beteende.
Café Lounge i Luleå uppges ha stängt omkring 2018 efter lågt nyttjande. Anläggningen i Malmö stängdes under pandemin och öppnade inte igen.
De sista enheterna tycks ha stängt under 2022 och 2023. Trondheim och Tromsø har pekats ut som de sista platserna, men den exakta ordningen är osäker.
SAS förklaring till avvecklingen var få besökare och att resurser i stället skulle användas för att förbättra befintliga lounger. Det ligger nära konceptets grundläggande problem: även en förenklad lounge behöver motiveras av att tillräckligt många faktiskt använder den.
Café Lounge var ett kreativt försök att fylla luckan mellan en vanlig gate och en fullservicelounge. Resenären fick arbetsyta, wifi, eluttag och enklare förtäring, medan SAS kunde erbjuda en loungeförmån utan samma servicenivå som på större flygplatser.
Det var därför inte självklart en dålig produkt. Utmaningen låg snarare i samspelet mellan miljön och målgruppen. Den öppna utformningen kunde kännas mindre privat, och vana pendlare hade ofta planerat bort väntetiden som loungen var tänkt att förbättra.
SAS Café Lounge visar att en förmån inte bara måste vara attraktiv i teorin. Den måste också vara tillräckligt relevant för att bli en naturlig del av resan.
Vill du chatta? Våra experter hjälper dig, ladda ner appen för iPhone eller Android och chatta med oss där. Har du en snabb fråga kan du också nå oss via Facebook Messenger.
Ladda ner appenFacebook Messenger
