All Business Class – flygbolagens mest exklusiva nisch?

Vad betyder egentligen All Business Class?

“All Business Class” syftar på flygningar där hela kabinen består av business class-säten – ingen ekonomiklass, ingen premium economy, ingen first class. Det handlar om att skapa en mer exklusiv och lugn upplevelse för både affärsresenärer och det växande segmentet “premium leisure”-resenärer: privatpersoner som gärna betalar mer för komfort, men inte nödvändigtvis vill lägga first class-priser.

I en tid där affärsresandet minskar och betalningsviljan för bekvämlighet ökar, har intresset för dessa rutter fått nytt liv.

Läs vidare eller lyssna på podcastavsnittet på Spotify

Historien: hur trenden föddes

Fenomenet uppstod i början av 2000-talet, i kölvattnet av 9/11. Flygindustrin stod med överskott på plan och fallande priser, vilket gjorde det möjligt för entreprenörer att starta nischade flygbolag.

Tre aktörer definierade den första vågen:

Maxjet (2003–2007)

London–New York var dåtidens mest lönsamma rutt – och Maxjet satsade på “affordable luxury”. Man flög Boeing 767 med drygt 100 stolar i retro 2–2–2-konfiguration, ungefär halva priset mot British Airways.

Målgruppen: mindre företag och privatresenärer som ville ha business class till economy-pris.

Men utan lojalitetsprogram, utan GDS-anslutning (resebyråer kunde inte boka) och med stigande bränslepriser gick Maxjet i konkurs 2007.

EOS Airlines (2004–2008)

Deras motto var “private jet experience at a commercial price”. EOS flög med Boeing 757:or i 2–2-konfiguration med lie-flat-säten och direktgång, långt före sin tid.

Målgruppen: finansmän och toppchefer – “the captains of the universe”.

De erbjöd lounge, limousine och concierge-service men mötte samma öde som Maxjet när finanskrisen slog till 2008.

Silverjet (2006–2008)

Silverjet positionerade sig mitt emellan – med hundra lie-flat-säten på Boeing 767 och en egen terminal på Luton. De försökte särskilja sig med ett miljömedvetet koncept där alla utsläpp klimatkompenserades.

Trots det unika greppet gick även Silverjet under 2008.

De etablerade aktörerna tar över

Efter att startup-vågen kollapsade tog etablerade flygbolag över idén. De hade redan lojalitetsprogram, inköpsavtal och marknadsföring på plats – vilket gjorde det möjligt att experimentera med konceptet på en annan nivå.

Singapore Airlines – världens längsta flygning

Singapore Airlines lanserade 2004 sin nonstop-flight till Newark (världens längsta flygning). 2008 byggde man om planet – Airbus A340-500 – till ren All Business Class med 100 stolar. Affärsresenärer älskade idén, men bränsleförbrukningen i fyrmotoriga A340 gjorde rutten olönsam. 2013 stängdes den, men 2018 återlanserades den med A350-900ULR – en bränslesnålare modell.

Idag är rutten åter en av världens mest prestigefyllda – ett bevis på att All Business Class fungerar när produkt, målgrupp och ekonomi möts.

British Airways – City to JFK

2009 lanserade BA en unik business class-rutt från London City till New York med en Airbus A318 – världens minsta långdistansflyg. Endast 32 säten, märkta med samma flightnummer som Concorde: BA1 och BA2. Resan erbjöd immigration pre-clearance i Shannon på vägen ut, så att passagerarna kunde landa som inrikesflyg i New York – en detalj som blev ikonisk bland affärsresenärer.

Konceptet levde fram till pandemin, då BA tvingades lägga ner rutten.

La Compagnie – undantaget som överlevde

Några få företag står kvar, den mest kända av dem La Compagnie, ett franskt flygbolag som sedan 2014 flyger mellan Paris Orly, Nice och New York Newark – helt i business class.

De kombinerar prisvärdhet och lyx, med moderna Airbus A321neo och 76 lie-flat-säten i 2–2-konfiguration. La Compagnie har hittat sin nisch: “premium leisure”-resenärer – inte bara företagskunder, utan par och familjer som vill ha komfort, champagne och stil utan överdrift.

Det är i dag ett av världens enda fristående All Business Class-flygbolag som överlevt.

SAS – när Norden drömde stort

Få känner till att även SAS provade konceptet redan på 1980-talet. Med DC-8-plan i specialkonfiguration flög man en period med endast business class på utvalda USA-rutter, bland annat till New York.

Konceptet var före sin tid och las ner snabbt, men visar hur SAS länge haft en tradition av att utforska premiumsegmentet – något som i dag lever vidare i EuroBonus och deras uppgraderade kabiner till Nordamerika och Asien.

Slutsats: lyx, logik och långsiktighet

“All Business Class” har alltid varit flygvärldens motsvarighet till boutiquehotell – exklusivt, drömskt och svårt att få lönsamhet i.
De flesta projekten dog av höga kostnader, små flottor och beroende av affärsresor. Men de visar också något viktigt: att efterfrågan på komfort aldrig försvinner.

I takt med att “premium leisure”-segmentet växer kan vi mycket väl få se en renässans för konceptet – särskilt om flygbolag hittar nya, effektivare sätt att driva det.

Kanske blir framtidens All Business Class små flyg, stora upplevelser och smarta lojalitetsprogram – snarare än ren överdådig lyx.