Eurobonus höjning av poängpriserna 2025 – hur illa var devalveringen egentligen?

I slutet av 2025 genomförde SAS Eurobonus en poänghöjning som framför allt slog mot business class på långresor. Ordet “devalvering” brukar betyda panik i bonusvärlden – men här blev resultatet snarare en försiktig justering efter många år av ovanligt stabila priser. Den här artikeln går igenom vad som faktiskt ändrades 2025, hur det passar in i den längre historiken – och vilka zoner som blev vinnare respektive förlorare när dammet lagt sig.

Lyssna på poddavsnittet här

1. När höjningen kom – mindre drama än väntat

När förändringen trädde i kraft den 1 december 2025 var reaktionen mer dämpad än vad man brukar se vid poänghöjningar.

Normalt brukar stora devalveringar leda till rusning de sista dagarna: alla försöker bränna sina poäng innan tabellen skrivs om, och det blir svårt att få tag på någonting alls. Inför just den här höjningen syntes inte samma mönster. Höjningarna var relativt måttliga och många frekventa resenärer verkar ha landat i att prisjusteringar efter 10–15 år nästan var oundvikliga.

En annan förklaring är att tillgängligheten redan innan höjningen upplevdes som ansträngd, särskilt på vissa långdistansrutter. När det redan är svårt att hitta bra bonusresor är det svårare att få panik över att priserna går upp lite – fokus hamnar mer på om man faktiskt hittar platser än exakt hur många poäng det kostar.

Sett i backspegeln framstår 2025-höjningen mer som en justering av en valuta som hållit sitt nominella “pris” för länge, snarare än ett brutalt försök att tömma kundernas konton.

2. Historiken – Eurobonus som “värdebeständig valuta”

För att förstå 2025 måste man titta på de föregående 10–15 åren. Jämfört med de flesta konkurrenter har Eurobonus höjt sina poängpriser förvånansvärt sällan.

2010 – första höjningen på long haul business
Då fanns två zoner på SAS egna långlinjer: Nordamerika och Asien. Nordamerika höjdes från 90 000 till 100 000 poäng i business, medan Asien låg kvar på 140 000. Det är anmärkningsvärt att samma 100 000-poängsnivå sedan levde kvar så länge.

2015 – när SAS faktiskt sänkte poängpriserna
Det här året sticker ut. Alla SAS long haul-resor i business harmoniserades till 100 000 poäng t/r, vilket innebar att Asien sänktes från 140 000 till 100 000 poäng. Samtidigt kom Fly Premium, vilket förstärkte värdet ytterligare för den som hade hög elite-nivå eller mycket intjäning på SAS Amex.

2018 – första bredare höjningen på partnersidan
Då justerades partner-tabellen upp cirka 15–20 procent, men i samma veva togs de tunga bränsletilläggen bort och ersattes av en fast serviceavgift. Tidigare kunde en Lufthansa first class-biljett med poäng innebära 5–7 000 kronor i bränsletillägg, utöver skatter. Efter ändringen betalade man fler poäng men betydligt mindre i kontanter. Många upplevde det som ett “fair trade” snarare än en ren försämring.

2021 – punktinsats mot vissa sweet spots
Under pandemin kom en plötslig höjning utan förvarning. Sydostasien delades upp i fastland och öar, där ö-zonen (bl.a. många destinationer för Singapore Airlines) hoppade rejält i pris. Pacific/Oceanien gick också upp kraftigt, från 215 000 till 275 000 poäng. Här syntes för första gången en mer klassisk “devalvering” i vissa eftertraktade zoner.

2024 – övergången till SkyTeam
När SAS bytte från Star Alliance till SkyTeam i september 2024 valde man att inte köra en fullskaledevalvering. I stället gjordes zonerna om:

• Sydostasien blev en gemensam zon igen.
• Indien bakades in i en större “Centralasien & Fjärran Östern”-zon.
• Hawaii tappade sin status som egen zon och lades in i Pacific.
• Centralamerika och Karibien blev egen zon, i stället för att ligga under Nord- respektive Sydamerika.

Helhetsbilden: poängtabellen ändrades, men utan den brutala uppjustering många hade fruktat inför alliansbytet.

I ljuset av dessa år blir 2025-höjningen lättare att förstå: Eurobonus-poäng hade helt enkelt varit väldigt värdebeständiga under en ovanligt lång period.

3. Varför poängpriser förr eller senare måste upp

Bakom varje poänghöjning finns samma grundproblem som i alla valutor: inflation.

Flygbolagens kostnader ökar med tiden – löner, bränsle, leasing, underhåll, flygplatsavgifter, hotell för besättning – och resesektorn som helhet har sett en särskilt kraftig prisuppgång det senaste decenniet. En businessbiljett som kostade 20–25 000 kronor för tio år sedan kan i dag kosta det dubbla eller mer, särskilt på populära linjer och under högsäsong.

Eurobonus fungerar då som en parallell valuta. Om kontantpriserna stiger medan poängtabellen står still för länge uppstår en obalans. Förr eller senare behöver programmet justera, precis som räntor, löner och bensinkostnader rör sig.

Att SAS väntade sju år mellan den stora 2018-justeringen och 2025-höjningen gjorde att steget upp hade kunnat bli betydligt brutalare. Jämförelser med program som Turkish Airlines Miles&Smiles, som lät sina priser ligga stilla i nästan tio år innan de i princip tredubblade vissa nivåer, visar vad som kan hända om man väntar för länge.

Mot den bakgrunden framstår 2025 års justering som relativt mild.

4. Vad som ändrades 2025 – SAS vs partnerbolag

När den nya tabellen började gälla den 1 december 2025 var det framför allt två områden som påverkades: SAS egna långlinjer och partnerresor i business.

SAS egna flyg

På SAS metall gjordes framför allt följande justeringar för poängresor:

• SAS Business på long haul höjdes från 100 000 till 120 000 poäng t/r.
• SAS Premium Economy (“SAS Premium”) höjdes från 80 000 till 90 000 poäng t/r.
• Inom Europa hade business redan tidigare under 2024 höjts till 70 000 poäng t/r i samband med att SAS Plus försvann på många linjer.

Ekonomipriserna förblev oförändrade, vilket innebar att Fly Premium fortsatt gav samma nominella “rabatt” – och därmed i vissa kombinationer ett ännu tydligare mervärde, särskilt när SAS körde kampanjer med reducerade economy-priser i poäng.

Partnerresor

På partnersidan riktades 2025-ändringen nästan uteslutande mot business class:

• Business class i alla zoner höjdes något, med olika mycket beroende på zon.
• Economy på partnerbolag lämnades i stort sett orörd; många av dessa priser härstammar i praktiken fortfarande från tiden före 2018.
• 2×-regeln på några utvalda bolag – Vietnam Airlines, Air Europa och China Airlines – låg kvar, trots förhoppningar om att den skulle mildras.

För en del destinationer blev skillnaden mest en avrundning uppåt. För andra sweet spots, som Karibien, Centralamerika och delar av Afrika, blev det mer kännbart.

5. Zon för zon – var gjorde 2025 som mest ont?

När man tittar tillbaka på höjningen 2025 är det framför allt några zoner som sticker ut som tydligt dyrare för en bonusresenär som vill flyga business t/r från Skandinavien.

Nordafrika, Centralafrika & Mellanöstern
Här återfinns bl.a. Zanzibar, Seychellerna, Dubai och delar av Östafrika. Zonpriset höjdes från 105 000 till 130 000 poäng i business. Procentuellt är det ett rejält skutt, men sett till vad en betald businessbiljett till t.ex. Zanzibar kostar är det fortfarande bra värde. Det var samtidigt en zon som många upplevde som nästan “för bra” innan höjningen.

Karibien
Den relativt nya zonen Karibien, som infördes i samband med ommöbleringen 2024, gick från 147 500 till 180 000 poäng. Därmed försvann känslan av “billigt långväga paradis” som tidigare fanns – det är fortfarande attraktivt, men knappast en super-deal längre.

Sydamerika
Resor till t.ex. Lima, Santiago och São Paulo höjdes från 165 000 till 190 000 poäng. För den som tittar på rena kontantpriser är det fortfarande mycket värde jämfört med vad en businessbiljett till samma platser kan kosta. Men för den som minns tiden med rejält lägre poängpris känns det förstås.

I andra zoner syns bara mildare uppjusteringar. Fjärran Östern och Sydafrika gick upp från 165 000 till 180 000 poäng, Nordamerika från 130 000 till 140 000. Pacific/Oceanien och den stora Asien-zonen rörde sig bara marginellt, medan problemet där snarare är bristen på bonusplatser än prislappen i tabellen.

6. Vinnare och förlorare – när man ser 2025 i ett längre perspektiv

Om man inte bara tittar på själva 2025-höjningen, utan på hela perioden från tiden före SkyTeam-bytet (före september 2024) fram till den nya tabellen, går det att urskilja tydliga vinnare och förlorare.

Tydliga förlorare

• Costa Rica och Centralamerika
  Costa Rica låg länge som en del av Nordamerika-zonen och kunde nås för 130 000 poäng i business. När Centralamerika fick egen zon steg priset först till 147 500 och sedan till 180 000 poäng. På mindre än två år ökade alltså priset med 50 000 poäng. Landet är fortfarande ett fantastiskt resmål – men i poängtermer märkbart dyrare.
• Indien, Sri Lanka och Maldiverna
  Den tidigare Indien-zonen kostade 140 000 poäng t/r. När den bakades in i Fjärran Östern-zonen steg priset till 165 000, och därefter till 180 000 poäng. Totalt en ökning på 40 000 poäng under relativt kort tid, samtidigt som tillgängligheten på vissa rutter blivit svårare efter alliansbyten och schemaändringar.
• Hawaii
  Hawaii var redan innan SkyTeam-bytet en zon som många tyckte var dåligt prissatt. När den först låg som 190 000 poäng i business gick den upp till 275 000 när den klumpades ihop med Pacific, och sedan vidare till 280 000 poäng. Den strategiskt smarta lösningen har länge varit att boka till fastlandet i USA för 130–140 000 poäng och sedan betala sista hoppet kontant, snarare än att bränna poäng hela vägen.

Relativa vinnare

• Inrikes USA (Domestic First)
  Inrikesresor i USA i “Domestic First” låg kvar på 50 000 poäng t/r, samtidigt som övergången till SkyTeam gav bättre tillgång på Delta-flyg. För den som vill kombinera en långresa till Nordamerika med en intern rundtur i USA gick det, efter 2025, ofta att pussla ihop väldigt trevliga upplägg utan att poängen rusade i väg.
• Bali och delar av Sydostasien
  Bali drabbades hårt när Maritime-zonen infördes, men när Sydostasien åter blev en gemensam zon sjönk priset. Efter 2025-höjningen hamnade den på omkring 190 000 poäng i business t/r – fortfarande lägre än under den mest ogynnsamma perioden. I en tid när många andra drömresmål blivit dyrare framstod Bali och vissa andra delar av Sydostasien som relativt sett vinnare.
• Mexiko
  Mexiko rörde sig endast från 130 000 till 140 000 poäng i business. Med tanke på distansen, möjligheten att kombinera Mexiko City med kustdestinationer och det faktum att det ofta går att pussla resor via flera olika hubs, är det ett av de tydligaste exemplen på zoner där värdet fortsatt ser bra ut även efter 2025.

7. Vad betydde 2025-höjningen för den som satt på mycket Eurobonus?

När man summerar förändringen blir bilden:

• Eurobonus blev dyrare, men inte dramatiskt mycket dyrare.
• De största smällarna kom i zoner som redan var attraktiva sweet spots: Zanzibar/Seychellerna, Karibien, Centralamerika, delar av Sydostasien och Indiska oceanen.
• Nordamerika, stora delar av Asien och vissa kombinationer med Fly Premium fortsatte att stå sig mycket bra relativt andra program.
• Den stora flaskhalsen efter 2025 förblev tillgången på platser, inte själva poängtabellen.

För den som planerar resor med Eurobonus-poäng även efter 2025 års ändring är slutsatsen ganska tydlig: det går fortfarande att få ut mycket värde, men det kräver mer flexibilitet, mer pusslande – och ibland en vilja att titta åt andra håll än de allra mest upptrampade drömresorna.