Flygplatsloungernas historia och framtid – från Admirals Club till Grab & Go

Att resa mycket handlar inte bara om att ta sig från A till B. För många affärsresenärer och frequent flyers är upplevelsen på flygplatsen en viktig del av helheten. Loungerna har länge varit symbolen för exklusivitet, status och komfort. Men vad betyder en lounge i dag – och vart är utvecklingen på väg?

1939: Den första loungen

Historien börjar på LaGuardia i New York 1939, när American Airlines öppnade världens första flygplatslounge: Admirals Club.

• Endast gäster med personlig inbjudan från flygbolagets styrelseordförande släpptes in.
• Atmosfären var mer lik en privat herrklubb än ett väntrum, med mörk mahogny, bartenders i uniform och enbart välbärgade affärsresenärer.

Namnet Admirals lever kvar än i dag. På LaGuardia finns fortfarande en Admirals Club, med spritflaskor från 1930-talet på väggarna som påminnelse om klubbens exklusiva ursprung.

1950–1970: Fler klubbar tar efter

Andra amerikanska flygbolag följde snart efter:

• TWA Ambassadors Club
• United Red Carpet Club
• Pan Am Clippers Club
• Delta Crown Room

På 60-talet började även europeiska flygbolag etablera lounger. Lufthansa lanserade Senator Lounge, ett namn som fortfarande används, och British Airways öppnade sina Speedbird Lounges. Tillgången gavs ofta till förstaklassresenärer eller till medlemmar som betalade årsavgift.

Detta var början på en gradvis demokratisering av exklusiviteten: nu kunde man köpa sig in med rätt biljett eller medlemskap.

1980–1990: Business class förändrar allt

När business class introducerades på 80-talet skapade flygbolagen nya nivåer av lounges:

• First Class Lounges – för de mest exklusiva resenärerna.
• Business Lounges – för en bredare grupp.
• The Concorde Room – British Airways egen lounge för Concorde-resenärer på Heathrow, länge en av världens mest eftertraktade lounger.

Samtidigt växte lojalitetsprogrammen fram. Resenärer som samlade EuroBonus eller andra poäng kunde för första gången nå lounge-access genom sin status – inte enbart genom att köpa dyra biljetter.

1990-talet: Alliansernas genomslag

När Star Alliance, Oneworld och SkyTeam bildades fick guldkunder tillgång till ett helt nätverk av lounger. En SAS EuroBonus Guld-status gav tillgång till Lounges i hela Star Alliance, från Frankfurt till Singapore.

För första gången blev lounge-access en global valuta för frequent flyers.

2000–2010: Kreditkorten gör entré

I USA erbjöd flygbolagen snarare uppgraderingar än lounge-access. Den som ville in i en lounge fick köpa separat medlemskap, ofta för 500–700 USD per år. Standardnivån var dock låg – öl i plastmugg, morotsstavar och hummus.

Här såg American Express en möjlighet. År 2013 öppnade de sin första Centurion Lounge i Las Vegas. Skillnaden var markant:

• Bemannad bar med cocktails.
• Riktig matbuffé, inte bara snacks.
• Design och service i internationell premiumklass.

Detta blev en revolution. Snart följde fler Centurion Lounges på bland annat LaGuardia och Dallas Fort Worth, och andra aktörer som Chase och Capital One lanserade sina egna premiumlounger.

2010–2020: Mellan lyx och överfulla rum

Med kreditkortens framfart blev lounger tillgängliga för fler än någonsin. Det skapade problem:

• Långa köer vid populära Centurion Lounges.
• Fullsatta lokaler med brist på mat och sittplatser.
• Upplevelsen av exklusivitet försvann för många lojala kunder.

Samtidigt förbättrade flygbolagen sina egna lounger för att möta konkurrensen. United Club, Delta Sky Club och American Airlines Admirals Club började servera varmare mat och erbjuda bättre dryckesutbud än tidigare.

2020-talet: Två vägar framåt

Framtidens loungeutveckling går åt två håll:

• Grab & Go – nya koncept som Amex Sidecar och American Airlines Provisions gör det möjligt för resenärer med korta byten att snabbt plocka mat och dryck att ta med.
• Mer exklusivitet på toppnivån – premiumlounger som United Polaris Lounge, Delta One Lounge och Air Canada Signature Suite begränsar tillträdet till betalande business class-resenärer. Poängresor och uppgraderingar räcker inte längre.

I Europa testas liknande lösningar. Lufthansa har provat grab & go i München, och fler flygbolag väntas följa efter. Samtidigt finns tecken på att även här kommer premiumlounger i stil med Polaris att etableras.

Slutsats

Från 1930-talets Admirals Club till dagens Centurion Lounges och Polaris Lounges har flygplatsloungerna speglat flygets utveckling. Det som en gång var en hemlig klubb för ett fåtal är i dag ett myller av olika lösningar – från köfyllda allmänna lounger till hyperexklusiva premiumrum.

För frequent flyers innebär detta att det blir allt viktigare att planera rätt: välja rätt biljett, rätt kort och rätt program för att säkerställa den lounge-upplevelse man vill ha.